Fores har kartlagt hur bonus malus påverkat bilköpen

Publicerad 2018-07-11

Effekterna av bonus malus

1 juli infördes bonus malus-beskattningen av nya personbilar och lätta lastbilar. Det präglar första halvårets bilmarknad, med köprusch för en del fossilbilar och väntan på kraftigare stimulans för framför allt elbilarna.

    
– Nu kommer ketchupeffekten! Första halvåret har präglats av väntan på bonus malus, där många avvaktar med att köpa elbil medan det varit köprusch för bilar med höga utsläpp. Det är skönt att lämna den tiden bakom oss; nu kommer ketchupeffekten för en fossilfri nybilsförsäljning, säger Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet och vd Fores.
    
2030-sekretariatet sammanfattar första halvåret i fem punkter:
    

  1. Bilförsäljningsrekord. Juni satte all time high för försäljning av både nya personbilar och lätta lastbilar, som ökade med 72,9 % respektive 193 % jämfört med samma månad föregående år. Första halvåret har 225 543 nya personbilar registrerats, 16,5 % fler än motsvarande period förra året (193 530). En viktig förklaring är att många ville undvika skattehöjningen genom bonus malus som trädde i kraft 1 juli. BilSweden spår 360 000 nya personbilar och 54 000 lätta lastbilar för helåret, vilket i så fall innebär en lugnare marknad under hösten.
  2. Miljöbilarna backar. Miljöbilsandelen minskade första halvåret 2018 till 15,9 % av totalmarknaden mot 16,2 % samma period i fjol och 16,7 % första halvåret 2016. Därtill har miljöbilsandelen successivt minskat under halvåret. Bland miljöbilarna minskar andelen dieselbilar, medan framför allt laddhybriderna ökar.
  3. Supermiljöbilar: Stagnerande ökning. Andelen laddbara bilar, elbilar och laddhybrider, var 3,4 % i juni 2018 mot 4,0 % i juni 2017, och minskade jämfört med tidigare månader i år. Det är en tydlig bonus malus-effekt, där den som väntar till efter 1 juli med att skaffa sin elbil får 60 000 kronor i premie istället för 40 000 kr. Med bonusen bör elbilarna öka snabbt, men bilhandeln måste också kunna erbjuda bilarna med kortare väntetid.
  4. Bilar med höga utsläpp ökar. Modeller som får betydande malus-skatt om de registreras efter halvårsskiftet har haft en viss rusning innan dess, men mindre än många väntat. Det tyder på att många kan tänka sig att välja laddbara versioner av dessa bilar istället.
  5. Lätta lastbilar = diesel. Inom lätta lastbilar är dieselns dominans total, det finns inga laddhybrider, gasversionerna går knappt att finna i statistiken och de eldrivna har backat på marknaden sett över de senaste två åren.


    
2030-sekretariatets indikatorer visar en fortsatt lång väg kvar till måluppfyllelse, och vi föreslår därför fem punkter för rikspolitiken att snarast ta tag i:
    

  1. Klargör att miljöbil = bonusbil. Miljöbilsdefinitionen är direkt styrande för statliga myndigheters köp, leasing och långtidshyra, och används även för många företags tjänstebilspolicies och kommuners fordonsval. Den behöver skärpas, med utgångspunkt att motsvara bonus i bonus malus-systemet, men med dispensmöjlighet när lämpligt fordon saknas.
  2. Säkerställ att befintliga el- och gasbilar stannar i landet. För att kunna nå en fossiloberoende fordonsflotta, duger inte dagens situation där det i princip är ”en in, en ut” för gasbilarna och inte långt bättre för elbilarna. Betydligt bättre stimulans måste införas för befintliga el- och gasbilar så att de inte lämnar landet.
  3. Ge kommuner större rätt att styra. Kommunernas planmonopol behöver förstärkas när det gäller rätten att gynna respektive missgynna vissa typer av bilar. De bör ges rätten att införa miljözoner för personbilar och lätta lastbilar, kompletterat med att parkeringslagstiftningen uppdateras så att p-vakter kan granska parkerade bilar inom zonen. De bör också få reservera p-platser åt t.ex. bonusbilar eller poolbilar, och tillåtas differentiera p-avgifter utifrån klimatprestanda.
  4. Fortsätt utbyggnaden av infrastruktur. Statlig delfinansiering har haft stor betydelse för utbyggnaden av laddinfrastruktur, men har inte varit särskilt framgångsrik för vare sig snabbladdning eller laddning i anslutning till bostaden. För det senare finns ett särskilt bidrag som verkar behöva ett omtag eftersom det använts så pass lite. Också för gasinfrastruktur behöver det nu säkerställas att de relativt många gasmackar som fått finansiering genom Klimatklivet också förverkligas, vilket i sin tur beror på om det blir mer attraktivt att köra på gas.
  5. Inrätta kontrollstationer. För att skapa den långsiktighet industrin behöver, och för att se en tydlig resa ända fram till 2030 års klimatmål, behövs kontrollstationer vart tredje år för bonus malus, miljöbilsdefinitionen och annan stimulans för omställning.


    

Dela med dina vänner och kollegor

Godkännande av cookies

För att ge dig en bättre upplevelse på våra webbplatser använder vi cookies på din enhet och sparar ditt IP-nummer. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här.