ANNONS:

Tre tunga amerikanare – en besvärlig hobby

Publicerad 2013-09-30

Läs mer »

Peter Goos gör tummen upp för amerikanska pony-cars. Hemma i garaget har han en samling som kan göra vem som helst avundsjuk. Vad sägs om en Mustang 289 -66, en Corvette 454 -70 eller en Firebird 400 -68?

:  - TRISS. Peter Goos äger tre klassiska jänkare. Fotograf:Peter Fredriksson
TRISS. Peter Goos äger tre klassiska jänkare. Fotograf:Peter Fredriksson


    
För Peter Goos har samlandet blivit mer än en hobby, han beskriver det som en religiös känsla när han får pyssla om sina ögonstenar.
    - Det är här jag kopplar av efter jobbet, säger han när han vrider om nyckeln till den gröna Firebirden.
    
Den stora V8:an rister till och låter riktigt elak när den rullar ut i försommarsolen.
    
Även Mustangen och Corvetten mullrar respektingivande när de tar plats på gårdsplanen.
    

Var tvungna att skaffa baksäte

Intresset för pony cars, det vill säga mindre bilar med rejäla ­fartresurser, väcktes när äldsta dottern kom till världen 1994.
    - Innan dess hade jag och frugan åkt runt i en äldre tvåsitsig brittisk sportbil. Nu blev vi tvungna att skaffa en bil med baksäte, och jag hade precis hittat en Mustang som var till salu. Och sen rullade det på med pony cars för hela slanten, säger han.
    
Peter Goos konstaterar att han var helt rätt ute när han började samla amerikanska klassiker. Priserna ökade raskt ­under flera år, men nu har de stabiliserats och till och med börjat att sjunka.
    - Jag tycker att prisnivåerna börjar bli mer rimliga, säger Peter Goos som bestämt avråder från att se klassiska bilar som en investering.
    - Bilarna går sönder, de behöver renoveras och är allmänt besvärliga. Men jag kan inte tänka mig mer angenäma problem, säger han med ett stort leende.

Bättre köpa för dyrt än för billigt

Som besiktningsman för MHRF, som försäkrar veteranbilar, kommer han ofta i kontakt med nybörjare på samlarområdet. Många har stora planer för sina nyinköpta bilar, som de vill riva ned och renovera in i minsta detalj. Men i de flesta fall stannar arbetet av och delarna sprids ut i olika kartonger.
    
- Visst kan man fynda en risig bil, men man måste veta vad man ger sig in i. Har man tummen mitt i handen bör man skaffa ett felfritt exemplar. Det är alltid bättre att köpa en för dyr klassiker än en för billig, säger han men tillägger att han absolut inte lever som han lär.
    
Många av hans bilar har varit riktiga rishögar när han köpt in dem, och det beror på att han inte är speciellt road av att köra dem.
    - Det är mekandet som lockar, jag är en riktig nörd och kan ägna timmar åt att putsa på skruvar och muttrar.

Dela med dina vänner och kollegor

Godkännande av cookies

För att ge dig en bättre upplevelse på våra webbplatser använder vi cookies på din enhet och sparar ditt IP-nummer. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här.